.

Jag älskar livet, men livet är fan ingen lek längre. Önskar att jag var 16-17 igen. Falskleg och smygkörning. Mamma, märkte ni någonsin den där repan på bilen? En gång handlade jag på systemet med min vän Cassandras leg också, lätt som en plätt gick det att blåsa systemet tyckte jag. Och en gång fick jag inte åka till Danmark och festa, men vi tömde en flaska tequila och stack ändå. Vilka rebeller. Livet var grymt då. Man var ung, dum, smart och hade inte en enda cellulit. Det roligaste minnet jag kommer ihåg var när jag och mina äldre kompisar försökte komma in på ett uteställe i Helsingborg med 20-årsgräns. Jag lyckades ta mig in och mina äldre vänner stod utanför och fattade inte hur skitungen jag hade gjort. Jag tyckte det var tråkigt utan mina vänner så jag hittade en kille på dansgolvet som såg lagom kriminell och villig ut. Han hjälpte mig att öppna nödutgången för mina vänner och vi hade en underbar kväll. Haha, det är nästan inte ens kul att festa nowadays, man kommer in så lätt. Det var naajs när man fick kämpa lite! Det var väl dagens confessions..

Jag sitter på högskolan och önskar att livet var sådär lätt igen! Fast det kanske det fortfarande är, jag vet inte. Min hög med räkningar bara växer, CSN-lånet tickar, jag försöker plugga men har tankarna åt 1000 olika håll, mat är dyrt, kläder är fina, jag behöver ett jobb och jag vet aldrig vad jag ska laga för mat. Jag är tvungen att dejta tvättstugan oftare än vad jag dejtar någon annan. Solen skiner, men jag sitter här med en dator och bok. Ändå kan jag inte hjälpa att jag älskar livet, det kunde varit värre på många sätt å vis, eller? Puss och kram.


Sanda, Dardan och 16-åriga jag på en två år för tidig studentresa (!)