i nöd och lust

Det är något speciellt med bröllop och eftersom att en av mina närmsta vänner gifte sig idag så kändes det lite extra i hjärtat. Jag var tvungen att lipa lite såklart. Inte under ceremonin och inte då man BORDE skvätta en tår, men när det var dags för dans och musiken satte igång ordentligt, DÅ börjar jag gråta. Det var kanske då jag insåg att Farah faktiskt gifte sig idag. Hon är en fru, det är så galet.. Och kärlek är så jävla fint, det inser man på bröllop. Det kanske inte är sådär fantastiskt som på bröllopsdagen i hundra år framöver, men fan vad det är fint.

Älskar dig och önskar dig & Micke all lycka.
Och sen älskar jag att du skrek JAA innan vigselförättaren hunnit säga i nöd och lust, haha!!




Finaste bruden!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0